Bidrag för lokala naturvårdssatsningar (LONA)

En inventering som avser de bästa potentiella våtmarkslägena, alltså lägen som kan vara lämpliga för våtmarker, ska göras. Lägena ska framför allt vara effektiva gällande näringsretention (minskad övergödning) och effektiva kolsänkor (minska utsläpp av växthusgaser) och/eller främja klimatanpassning såsom grundvattenbildning och flödesutjämning. Hela kommunen genomsöks men extra fokus läggs på kommunägd mark, vilken oftast är belägen i och nära tätorter.

Syftet är att inventera lämpliga lägen för våtmarker i Falköpings kommun med avseende på genomförda utgrävningar, dikningar och andra ingrepp. Resultatet ska visa de 50 - 60 mest lovande lägena, vilka också ska ha besökts i fält. Vi önskar skapa åtgärdsunderlag för restaurering eller nyskapande av viktiga våtmarker. Målsättningen är att ta fram ett underlag som ska kunna användas vid planering av framtida restaureringsåtgärder. Genom restaurering eller nyskapande av våtmarker får vi ett robustare samhälle med bättre fungerande ekosystemtjänster som vattenrening, koldioxidinbindning, biologisk mångfald, rekreation och friluftsvärden samt förmåga att stå emot torrperioder.

Falköpings kommun har fått 265 000 kronor i statliga bidrag för att restaurera cirka 17 hektar betesmark på kommunägd mark samt att utföra åtgärder för att gynna pollinerande insekter i betesmarkerna och ängsmarker i anslutning till dessa.

Syftet med projektet är att främja den biologiska mångfalden i betes- och ängsmarker på kommunägd mark, framför allt att gynna pollinerande insekter. Markerna hyser förutom höga naturvärden även höga kulturvärden och erbjuder attraktiva miljöer för närboende. Samtliga marker är belägna nära tätorterna Stenstorp och Åsarp.

I samband med restaureringen kommer faunadepåer att läggas upp på lämpliga solexponerade ställen där det inte påverkar betesmarksfloran. För att skapa boplatser åt vilda pollinatörer kommer hål i olika dimensioner att borras i veden. För att gynna pollinatörer kommer vi även att skapa artrika bryn med bärande buskar och träd med olika blomningstider vilket ger förutsättningar för att tillgången på nektar, pollen och frukt finns under en lång tidsperiod.

Extensivt bete ska tillämpas i samtliga betesmarker. Möjlighet kommer att finnas att styra betet genom olika betesfållor för att undvika utarmning av floran på grund av för hårt betestryck. De arter som kommer att gynnas av bete är backsippa, jordtistel, backtimjan, backsmultron, liten blåklocka, brudbröd, ängshavre, gulmåra, småfingerört, rödkämpar, mandelblomma, ärenpris, brunört och ljung.

Falköpings kommun har fått 145 000 kronor i statliga bidrag för att skapa en bi- och fjärilsoas vid Broddetorpsskolan. Projektet drivs av Falbygdens naturskyddsförening. Medfinansiärer är förutom naturskyddsföreningen, Anna Froster, Naturcentrum, Naturvårdsgruppen, Qvistens träd och naturvård och Falköpings kommun.

Projektet omfattar anläggning av biparadiset, utbildningar i form vandringar med insekts/naturvårdsexperter, framtagande av skötselplan, uppföljning och framtagande av informationsmaterial och skyltar.

Syftet med projektet är att gynna pollinerare med mat- och födoresurser. Detta görs genom att skapa rika miljöer med blottad sand i söderläge och död ved som erbjuder boplatser till pollinerare, plantera träd och buskar och anlägga en torräng som erbjuder föda under hela pollineringssäsongen.

Syftet är också att sprida kunskap om pollinerares behov och värden. Detta görs genom information, utbildningar och möjligheten för skolan att använda området i undervisningen.

Många bin, fjärilar och andra pollinerande insekter har minskat i vårt moderna landskap. Allt fler har börjat oroas över deras situation och vår situation utan dem. Projektet gynnar inte bara den biologiska mångfalden utan även skolbarnens förståelse för mångfalden.

Biparadiset anläggs bakom kullen på skolgården, intill skolträdgården. Dit kan lärarna gå med barnen på lektionerna för att berätta om biologi och naturvård, samtidigt som det skulle passa bra ihop med föreningen Små fröns verksamhet i skolträdgården.

Cirka 200 kubikmeter sand ska formas till limpor och kullar. Sand är en bristvara som många bin behöver för att bygga bohål. En annan bristvara är nektar, som kommer att tillgodoses genom anläggande av blomsterrika torrängar och fjärilsrabatter. Plantering av nekargivande buskar och träd utgör ytterligare nektarkällor som dessutom gör området trivsammare.

Biparadiset kommer att bli lättillgängligt då det ligger nära seniorbostäderna, skolan och väg så att det går att ta permobil/bil dit. Inom området kommer det finnas hårdgjord stig av stenmjöl som även lämpar sig för rullatorer eller rullstol, samt bänkar i direkt anslutning till bi- och blomsterbäddar.

Falköpings kommun har fått 300 000 kronor i statliga bidrag till det här naturvårdsprojektet. Syftet med projektet är att bilda ett nytt kommunalt naturreservat i området för att bevara och utveckla ett varierat och värdefullt hagmarks och skogsmarkskomplex som ett tätortsnära friluftsområde för Flobys invånare och för turismen.

Det utpekade området har många kvaliteter med avseende på natur-, kultur- och friluftslivsvärden. Största attraktionen för allmänheten är utan tvekan stenmurslandskapet och det vackra landskapet.

Kulturvärden

Väsmestorp har stort värde som ett av Falköpings mest illustrativa exempel på stenmurslandskap. Det hävdade kulturlandskapet med de välbevarade kraftiga stenmurarna är av största vikt för områdets karaktär. Lantbrukaren Erik Andersson på Västergården, Väsmestorp stod ensam för uppförandet av stenmurslandskapet. Han byggde dessutom sidovallar av sten utmed bäcken samt en väl bevarad timrad vattenkvarn som uppfördes 1936. Det finns även ett järnåldersröse och ett soldattorp i ekhagen. Stigen som löper utmed områdets norra del utgör den gamla kyrkodreven, Torrevalla kyrkväg, som förr utgjorde transportväg mellan Torrevalla och Sörby kyrka. Vid kyrkovägen finns domarring samt en stensatt jordkällare.

Naturvärden

Området har mycket höga naturvärden. Terrängen präglas av höjder och dalgångar som löper i öst-västlig riktning. Västra delen av området består av en fin och välutvecklad sumpskog med grov gråal. Gråalen är ibland beståndsbildande vilket är ovanligt. Området är klassat som nyckelbiotop. Det finns rikligt med död ved i området och mycket av denna är även grov. Längst söderut finns en ekhage i ett kulligt landskap.

Ekhagen är från landskapsbildssynpunkt vacker och inramas av en mäktig stenmur. Intressanta arter i ekhagen är brudborste, svinrot, ängsvädd, smörbollar, stagg och brudbröd. Nordnordväst om Västergården i Väsmestorp finns en sydslänt med artrika naturbetesmarker som hävdas ganska väl genom bete.

Stora delar har mycket fin flora med ögontröst, brudbröd, backtimjan, ängshavre, småfingerört, jordtistel, backsippa och jungfrulin. Vid Grisslebäcken som rinner genom området häckar forsärlan regelbundet och i bäcken finns bäcköring.