Bidrag för lokala naturvårdssatsningar (LONA)

Falköpings kommun har utfört en inventering av potentiella våtmarkslägen i kommunen. Fokus har varit att de ska vara kostnadseffektiva, har få möjliga konflikter med annan markanvändning och bidra till ekosystemtjänsterna näringsretention, kolinbindning, flödesutjämning, rening av dagvatten samt biologisk mångfald och rekreation. Hela jordbrukslandskapet i kommunen har genomsökts och en djupare undersökning gjordes på kommunägd mark. Fem goda lägen på kommunägd mark utföll i analysen. Kommunen väljer att gå vidare med att förverkliga två av dessa. Detta LONA-projekt rör våtmarken kallad ID90 i rapporten från inventeringen och är belägen strax sydväst om Falköpings tätort mellan järnvägsbankarna gamla Ulricehamnsbanan och Jönköpingsbanan. Här läcker en hel del växthusgaser. Eftersom våtmarken är cirka 5 hektar i storlek så kommer tillstånd för vattenverksamhet till mark- och miljödomstolen att sökas och erhållas före anläggning. LONA-projektet syftar till att ta fram underlag till denna ansökan. Projektet utförs av kommunledningsförvaltningen.

Falköpings kommun har utfört en inventering av möjliga våtmarkslägen i kommunen. Fokus har varit att de ska vara kostnadseffektiva, ha få konflikter med annan markanvändning och bidra till ekosystemtjänsterna (naturens nyttor för människan) näringsupptag, kolbindning, flödesutjämning, rening av dagvatten samt att utveckla biologisk mångfald och friluftsliv. Hela jordbrukslandskapet i kommunen har undersökts och totalt hittades 47 goda lägen varav 5 på kommunägd mark. Kommunen väljer att gå vidare med att förverkliga två av dessa. Detta LONA-projekt handlar om att göra en våtmark strax sydost om de centrala delarna av Floby tätort i ett dikat jordbrukslandskap med torvjord och dålig avkastning. Här läcker en hel del växthusgaser. Eftersom våtmarken är ca 5 hektar i storlek så kommer tillstånd för vattenverksamhet behöva fås före anläggning. LONA-projektet syftar till att ta fram underlag till denna ansökan. Projektet utförs av kommunledningsförvaltningen.

Projektet drivs av Falköpings kommun. Store mosse är cirka 35 hektar stor och belägen på platåberget Mösseberg cirka 3 kilometer från stadsdelen Norra Bestorp i Falköpings tätort. Store mosse är en fattigmosse med ett intressant fågelliv och en stor mångfald av bland annat vitmossor. I Store mosse börjar Markabäcken som rinner vidare till Pankasjön, Lidan och Vänern och ingår i Västerhavets vattendistrikt. Den är i dagsläget en torvsamfällighet med många delägare och med delvis helt outredda områden. En fastighetsutredning är nödvändig för att kunna utföra projektet. Det enda större diket har tagits upp i nordsydlig riktning. Det har vuxit igen, liksom de fåtaliga torvgravarna och de små täktområdena. Det har dock knappast någon avvattnande funktion i dagsläget så mossen är tämligen kulturellt opåverkad. Det kan vara nödvändigt med viss restaurering i form av dikesigenläggning/proppning av diken. Naturvärdena är intressanta och inventeras i projektet. Här finns en rik flora av vitmossor, en typisk fattigmosseflora och ett fint fågelliv. Området kan betraktas som ett tyst område, något som är eftertraktat av många människor. Området ska tillgängliggöras genom anläggande av stigar med spänger där det behövs, rastplatser, fågel-/utsiktstorn och skyltning.

Det kommunala naturreservatet Gröna mad på platåberget Mösseberg består av våtmarker och barrskogsmiljöer med stort lövinslag. Naturreservatet Gröna mad bildades av Falköpings kommun 1992 och dess skötselplan reviderades 2012. Naturreservatet är tillgängligt med stigar, vindskydd med grillplats och fågeltorn.

En gammal igenväxt stig som löper genom fina våtmarks- och skogsområden behöver rustas upp och förses med spänger och ett nytt fågeltorn/plattform byggas i ett område med bättre möjligheter till fågelstudier och utblick. Reservatet planerar kommunen utöka med cirka 12 hektar med en gammal torvsamfällighet – Jättenemossen – med höga naturvärden främst bestående av insekter, orkidéer och en stor mångfald av mossor. Torvsamfälligheten behöver regleras så att ägandet blir kommunalt.

Gröna mad gränsar till Mössebergs friluftsområde med ett stort antal stigar, löpspår och moutainbike-banor. Flera av dessa sträcker sig in i reservatet. Här finns en rastplats med grillmöjligheter samt ett fågeltorn med utsikt över den öppna ytan av Gröna mad. Friluftsvärdena är mycket höga och välanvända, inte minst på grund av närheten till Falköpings tätort, cirka 2 kilometer.

Våtmarksområdet utgörs av ett mindre område på privat mark intill ett mindre dike. Området används idag för bete, men den norra delen av området är mycket blöt och täckt av växtlighet som inte lämpar sig för bete.

På fastigheten finns ett dike som leder till Slafsan som tillhör Lidans huvudavrinningsområde och har en måttlig ekologisk status, bland annat på grund av näringsämnen. Framför allt har vattendraget höga kvävehalter. Våtmarksområdet grävs ur till en grundnivå på + 201,50, vilket ger en tänkt vattennivå på 0,75 m. En djuphåla ska göras i våtmarken och där samlas inkommande vatten och lösa partiklar får möjlighet att sedimentera, vilket ger en renande effekt på vattnet. För att behålla vattnet i våtmarken anläggs en fördämning som placeras i och över det större befintliga diket. Utloppet anläggs med ett styrbart utlopp i form av en munk eller en nivåbrunn, för att vid behov kunna reglera vattennivån.

Efter rådgivning inom Jordbruksverkets Greppa Näringen har området klassats som en högintressant lokal för att skapa en våtmark genom att dämma upp en våtmark och lägga igen diken. Detta bedöms då ge en mycket stor nytta för klimatet genom att dränka torv både över och under mark, gynna mångfalden till stor grad genom en att var en grund och flikig våtmark som betas. Andra ekosystemtjänster gynnas genom att det får en flödesutjämnade effekt i ett utsatt litet vattendrag som leder till Slafsan och Hornborgasjön, samt få en renande effekt på näringsämnen som kommer från tillrinnande marker.

Våtmarken kommer anläggas med reglerbar vattenyta för att möjliggöra en god skötsel av igenväxning eller att motverka konkurrensstarka arter som vass. Detta fyller en viktig funktion för minskning av utsläppt av metangas då rörformad vegetation riskerar att fungera som skorstenar för dessa utsläpp. Att då kunna missgynna dessa arter genom att sänka vattenytan och beta/slå större del av våtmarken minskar alltså utsläppen. Görs detta dessutom under svalare årstider med mindre nedbrytning/utsläpp bör man nå en optimal klimateffekt totalt sett.

Våtmarken planeras anläggas på ett område som i dagsläget är mycket fuktig och inte har någon betydande markanvändning i dagsläget.

Inkommande vatten till våtmarken kommer främst från ett intilliggande åkerdike samt ytavrinning. Våtmarken anläggs med vattenrening som huvudsyfte men också med en utformning som gynnar den biologiska mångfalden inom området. Anläggande av en våtmark skapar ett småvatten i ett område som till stor del domineras av jordbruksmark, där denna typ av miljöer är en bristvara.

Området kring våtmarksläget domineras av aktivt brukad jordbruksmark, vilket leder till att flera av områdets vattendrag är negativt påverkade av näringsbelastning. Genom att samla vatten i våtmarker som utformas förnäringsretention så kan halterna av näringsämnen som transporteras nedströms i vattensystemen minska.

Ängen har till stor del varit igenväxt sedan 60–70-talet men hyser fortfarande fina floravärden. Dock håller den på att växa igen alltmer med buskar, sly, hallon och andra ohävdsarter och träd. Sjönjebackarna har en mycket fin flora med många arter specifika för naturtypen stäppartad torräng. Här finns bland annat bestånd av säfferot, blodnäva, backskafting, buskviol och solvända. Här finns även ett stort bestånd av den fridlysta tistelsnyltroten, en parasitisk växt som lever på bland annat tisteln brudborste som finns en hel del av i backarna.

Backarna är just backar för att riksväg 47 skär av grusåsen i två delar. Före vägen tillkom var det en sammanhängande ås. Floravärdena har bestått trots att endast begränsad hävd har skett sedan 1970-talet.

Området ligger utmed vandringslederna Flobygången och Gullåkraleden 3 km utanför Floby, vid Alphems arboretum. Ängen blir vacker att titta på, gynnar mångfalden av blommor, insekter och fåglar. Föreningen vill gynna sin park med mer biologisk mångfald, få fler att engagera sig och få fler gäster till parken. Föreningen har en obrukad gammal åker som idag används till viss del som parkering vid större aktiviteter samt resterande och som bara putsas av 1 gång per år och resterna ligger kvar på marken. Föreningen vill göra något mera av denna mark.